70 jäkla dagar
Kan ni förstå att jag bara har 70 dagar kvar som Au pair? Sedan blir det en månad på resande fot innan jag landar i Stockholm igen. 70 dagar.
Aldrig förr har jag haft så mixade känslor över något. Jag är så himla taggad på allt resande, kan inte fatta att jag ska få se och uppleva allt som är inplanerat. Samtidigt så går mitt hjärta itu bara av tanken på att lämna det här stället som nu känns som ett hem. Jag vill inte bo här för evigt, men tanken på att komma hem till den lilla by som jag är uppvuxen i får det att krypa i hela kroppen. Hur ska lilla Vingåker kunna mätta det äventyrsbehov som finns inom mig?
Aldrig förr har jag haft så mixade känslor över något. Jag är så himla taggad på allt resande, kan inte fatta att jag ska få se och uppleva allt som är inplanerat. Samtidigt så går mitt hjärta itu bara av tanken på att lämna det här stället som nu känns som ett hem. Jag vill inte bo här för evigt, men tanken på att komma hem till den lilla by som jag är uppvuxen i får det att krypa i hela kroppen. Hur ska lilla Vingåker kunna mätta det äventyrsbehov som finns inom mig?
Här bor jag bara några timmars flyg eller bussresa bort från några av dom häftigaste städerna jag någonsin sett. Här finns några av dom bästa människorna jag någonsin träffat. Hur ska man kunna lämna allt det här? Jag förstår verkligen inte hur det ska gå till.
